Vad är en pixel?
Ordet pixel är en hopskrivning av orden ”picture” och ”element”. Sen låter det ju alltid lite fräckare och mera tekniskt om man använder bokstaven X för att binda ihop ordet. Den motsvarande men sällan använda svenska termen är bildelement. En pixel är den digitala bildens minsta beståndsdel. En liten ruta som har en viss färg, nyans och ljushet. De flesta bilder som vi arbetar med är i RGB. Det innebär att varje pixel har tre värden, ett för vardera färgkanal; rött, grönt och blått. Detta gör att datorn behöver tre byte (tre siffror mellan 0-255) för att lagra innehållet i en pixel.
”dela med 12 för att få bildstorlek i mm”
En bild är uppbyggd av miljontals pixlar. Det är därför vi använder måttet megapixel för att beskriva hur många pixlar en viss kamera använder för att bygga upp bilden. Nu för tiden är det vanligt med 12 megapixel. Det betyder i regel att bilden har 4288 x 2848 = 12 miljoner pixlar. Om bilden nu är i RGB innebär det att datorn behöver 12 000 000 x 3 = 36 000 000 bytes för att lagra bilden. Därför kan vi också säga att bilden är på 36 Mb (Megabyte). För att omvandla från megapixel till megabyte multiplicerar du alltså normalt med tre. När vi pratar om råfiler (digitalkamerans motsvarighet till filmens negativ) eller CMYK-bilder (tryckanpassade bilder) så blir räkneexemplet lite annorlunda, men det tar vi en annan gång. När vi pratar filstorlek så är det för en okomprimerad bild (t.ex. en TIFF-fil utan komprimering).
De flesta bilder är ju sparade i JPEG vilket är ett komprimerat filformat. Men eftersom vi inte vet hur mycket bilden är komprimerad så kan storleken på dessa variera även för bilder som har samma mängd pixlar. Men en tumregel är att JPEG-filer i hög kvalitet (låg komprimering) är ungefär 10% av originalet. Bilden på 12 megapixel ger alltså en JPEG-fil på ungefär 3 Mb.
Pixlar och upplösning
När vi sedan visar bilden, oavsett om det är på en bildskärm eller i tryck, så sprider vi ut pixlarna över en viss yta. Många stirrar sig blinda på rutan i Photoshop som säger att bilden är på 300 dpi. Men det enda som egentligen räknas är vilken upplösning den kommer att ha i den storlek som vi använder bilden. Vi behöver veta upplösningen i färdigt format.
Tänk dig att du har ett schackbräde, eller en bild på 8 x 8 = 64 pixlar. Ett schackbräde har alltid 64 rutor oavsett om det är ett stort eller ett litet bräde. På samma sätt som en viss kameramodell har ett visst antal pixlar. Om vi tillverkar ett stort schackbräde som är 1 x 1 m så kommer vi få 8 schackrutor per meter. Detta innebär en låg upplösning, få rutor per meter. Om vi gör ett litet schackbräde sprider vi också ut rutorna över en mindre yta. Ett schackbräde som är 20 x 20 cm = 0,2 x 0,2 m kommer att ha 8 / 0,2 = 40 schackrutor per meter. Vi har alltså en 40/8 = 5 gånger så hög upplösning. Samma sak gäller när du använder bilder – tänkt dig att pixlarna är som schackrutorna. Om vi tar en liggande bild på 12 megapixel så har den 4288 pixlar på bredden. Om vi skriver ut den på ett liggande A4-papper så blir den färdiga bilden 297 mm bred. Det innebär att den har en upplösning i färdig storlek på 4288 / 297 = 14 pixlar per millimeter. Är detta bra eller dåligt? Det finns en tumregel som säger att vi helst vill ha 300 dpi i färdig storlek när vi gör bilder som ska användas på normalt läsavstånd. dpi betyder dots per inch, det vill säga punkter per tum. Ska man vara korrekt borde man använda begreppet pixel per inch - ppi. Att det anges per tum är av gammal hävd. En tum är 25,4 mm. Så för att få upplösningen i dpi ska vi istället ta 4288 / 297 x 25,4 = 367 dpi. Vi får alltså en upplösning som är över 300 dpi så den här bilden räcker utan problem för att tryckas på ett liggande A4.
Storlekar och antal pixlar för några vanliga format
| bredd x höjd i mm | antal pixlar | mega pixel |
| A6 105 x 148 | 1240 x 1750 | 2 |
| A5 147 x 210 | 1750 x 2480 | 5 |
| A4 210 x 297 | 2410 x 3510 | 9 |
| A3 297 x 420 | 3510 x 4960 | 17 |
| A2 420 x 594 | 4960 x 7020 | 35 |
Största storlek i tryck
Om du vill veta hur stor du kan göra en bild i tryck så delar du antalet pixlar med storleken. Kontrollera både längden och bredden, ta även hänsyn till att bilden kanske ska beskäras. Max storlek i mm = Antal pixlar / dpi x 25,4. Om vi vill veta hur stor du kan göra bilden ovan blir det alltså 4288 / 300 x 25,4 = 363 mm. Om du vill ha en enkel tumregel så kan du dela antalet pixlar med 12 för att få bildstorlek i mm (25,4 / 300 = 1 / 12). I praktiken behöver du ofta inte riktigt 300 dpi, för de flesta sammanhang räcker det med att bilden är över 240 dpi för att se bra ut i tryck. Så om du vill göra det riktigt enkelt kan du nöja dig med att dela med 10 (25,4 / 240 = 1 / 10)för att för att göra ett snabbt överslag på hur stor du kan använda bilden.
Antal pixlar
Om du vill veta hur många pixlar du behöver så är det bara att vända på formeln. Multiplicera längden eller bredden med 12 så får du antalet pixlar för att få en upplösning på 300 dpi. För att klara ett liggande A4 behöver du då 297 x 12 = 3600 pixlar. Om du kan nöja dig med 240 dpi så multiplicerar du med 10, det vill säga 297 x 10 = 2970 pixlar. Om vi ska omvandla detta till vad vi behöver för kamera så vill vi då ha en bild på 3600 x 2500 = 9 megapixel. Om vi ska prata filstorlek så är det 27 Mb.
Bildstorlek
Inne i Photoshop och andra bildbehandlingsprogram så finns det möjlighet att ändra bildstorlek. Dels kan du ange det i pixlar. men du kan även ange det i till exempel centimeter. Det finns också ett fält för dpi. Detta används då för att programmet ska kunna räkna ut hur många pixlar som bilden ska bli när du skalar upp- eller ner den. Det värde som du anger här används också av layoutprogram som inDesign för att veta hur stor bilden kan användas. När du i inDesign anger att bilden ska vara i 100% så använder den detta för att räkna ut vad det blir i färdig storlek. Om du anger mer än 100% så kommer bilden att få en lägre upplösning, anger du ett värde under 100% så får bilden en högre upplösning i färdig storlek. Du ändrar ju ytan som pixlarna ska spridas över. Du tar en bild som är avsedd för att användas i A4 och har 3600 x 2500 pixlar och drar upp till A3 så kommer den ha en nu ha en upplösning av 300 / 1,41 = 212 dpi. Sidorna på ett A3 är ju 141% längre än för ett A4, så vi förstorar bilden 141%.
Om vi ska vara noggranna så är det inte intressant att bilden är angiven att vara 300 dpi. Det som är intressant är hur många pixlar den har och hur stor vi väljer att återge den. En lite lurig sak är att många kameror anger upplösningen till 72 eller 240 dpi, vilket gör att bilden ser ut att vara stor räknat i millimeter.
Andra användningsområden
I alla exempel här har jag utgått från att bilden ska användas för tryck och ses på normalt läsavstånd. Men vilken upplösning som krävs beror på hur bilden återges (bildskärm, stortavla, dagspress) samt betraktningsavstånd. Detta kommer jag gå igenom i kommande artiklar.
